Aktuellt / Senaste nytt

Så lyckas du med föryngringen – tips från Sydvedaren

Publicerad 2023-03-20

Snart är det dags att skörda den mogna skogen och sedan ska ny skog upp på hygget. Sydvedaren Matilda Olsson berättar hur du kan tänka för att öka chansen till en lyckad föryngring.

Den har stått där i många decennier, men nu har tiden kommit för att ta ner den mogna skogen. Men det är inte bara avverkningen du behöver ta ställning till då, utan även hur du vill att din framtida skog ska se ut.

– Starta med planeringen redan innan avverkningen, det ökar chansen till en framgångsrik föryngring, säger Matilda Olsson som är skogsvårdsansvarig på Sydved och något av en expert på plantor och plantering sedan sina år på Svenska Skogsplantor.

Samma trädslag eller något nytt?

Det är många moment att ta ställning till i hela föryngringsprocessen – trädslagsval, plantering eller självföryngring, markberedning eller inte, typ av plantor, hinner jag plantera något mindre område själv eller ska jag leja ut all plantering?

– Även om man som skogsägare inte gör så mycket av det praktiska själv, så tycker jag att det är bra att ha kunskap om alla steg. Samarbetar man med Sydved så får man både hjälp och guidning på vägen för att kunna nå ett optimalt resultat, men samtidigt är det alltid du som skogsägare som bestämmer!

En av de första frågorna att ta ställning till är vad man vill ha ut av den nya skogen.

– Ska det vara samma trädslag eller något nytt? Börja med att kolla hur skogen som ska avverkas ser ut
nu, fundera på vad som har fungerat bra eller inte så bra. Finns det något som skulle kunna bli bättre i den framtida skogen? säger Matilda.

Mitt bästa tips är att vara ute i god tid. Då blir det enklare för alla inblandade att göra ett riktigt bra jobb!
Matilda Olsson

Den vanligaste föryngringsmetoden är plantering, ungefär 80 procent av all skog i Sverige planteras. Inte så konstigt, då metoden fungerar bra på i stort sett alla marker och återbeskogningen kommer i gång snabbt.

Två andra metoder är sådd och naturlig föryngring, från fröträd eller skärmställning av gran. Vanligast är att ställa fröträd av tall; när man avverkar lämnar man kvar fina tallar med stor trädkrona så att det blir mycket frö av bra kvalitet. Det passar framför allt på torra och magra marker.

– Enligt skogsvårdslagen måste föryngringen göras inom tre år efter avverkningen och många
skogsägare brukar också vilja att det planteras relativt snart efter avverkningen. Speciellt om det
är bördiga marker, då får plantan mindre konkurrens av gräs och annan växtlighet, konstaterar Matilda.

Titta på marken

När du funderar på vilket eller vilka trädslag du ska välja är ett tips att titta på hur marken ser ut, ofta ger det en bra vägledning.

– Tallen trivs bra på marker som är torra och karga, medan granen föredrar fuktig och bördig mark. Björk växer gärna i fuktigare områden, där den lätt självföryngras. I ett och samma bestånd kan det bli så att man väljer gran i svackan, tall på höjden och låter björken ta en naturlig plats i de blötare partierna, säger Matilda.

På lerjordar passar det bra med lövträd som till exempel ek, lind och asp.

– Under många år har fokuset varit på att plantera gran. Men för 3–4 år sedan när granbarkborren började angripa träden, minskade intresset för gran, till förmån för tall. Trenden nu är att man föryngrar med lite mer lövträd, till exempel blandar man in löv i barrplanteringar.

Gynnsammare växtklimat med markberedning

Vare sig det gäller plantering eller självföryngring så brukar Matilda rekommendera markberedning, det passar på nästan alla typer av hyggen.

– Markberedning gör att man skapar ett gynnsammare växtklimat samtidigt som plantan får ett försprång mot annan vegetation. Metoden skapar bra planteringspunkter och gör planteringsarbetet enklare. En annan stor fördel med markberedning är att man minskar risken för angrepp av snytbaggen. Plantorna sätts i blottlagd jord och snytbaggen rör sig inte gärna över öppna ytor. När man markbereder så vänder man jorden så att mineraljorden blottläggs, två vanliga metoder är högläggning och harvning.

Ska det vara samma trädslag eller något nytt? Börja med att kolla hur skogen som ska avverkas ser ut nu, vad har fungerat bra och inte så bra.
Matilda Olsson

– Bäst är att markbereda växtsäsongen innan man ska plantera, då gör väder och vind att tiltorna sjunker ihop och luftfickorna som bildas vid markberedningen försvinner. Det skapas då fler bra planteringspunkter och plantorna får bättre kontakt med marken, och har större chans att ta sig, säger Matilda.

Bördigheten spelar roll i plantvalet

När du ska beställa plantor är det klokt att vara ute i god tid, så att du får tag på den typ som passar bäst för marken. Huvudtyperna är täckrot, barrot och en kombination av dessa, pluggplanta eller TePlus som den också kallas.

Täckroten, som har en torvklump med sig, är det naturliga valet för många föryngringar, då den är enklast och snabbast att plantera. Barroten har rötter fria och är lite grövre.

– Vilken planttyp man väljer beror på hygget och hur bördig marken är. På markberedda hyggen fungerar oftast täckrotsplantor, men där det är stor konkurrens av annan växtlighet kan barroten eller pluggplantan vara ett bättre val, tipsar Matilda.

Plantor är färskvara

Plantor är en färskvara och måste hanteras med omsorg när man har fått dem. Täckrotsplantor som ska planteras på våren har under vintern lagrats i en frysförvaring. När de levereras kan de fortfarande vara frusna, men de måste tinas upp helt innan planteringen. Det kan ta upp till en vecka.

– En grundregel är att upptinade plantor ska planteras inom 14 dagar. Det minskar risken för att plantorna angrips av mögelsporer, stress och torka som kan påverka plantans vitalitet, säger Matilda.

Fram till plantering ska plantorna förvaras svalt och inte exponeras för direkt solljus. Barrotsplantor kan man sätta i vatten så att de inte torkar ut, de är ju med sina fria rötter lite känsligare än täckroten.

Rätt planteringspunkt

Nu har vi kommit till planteringen och här betonar Matilda vikten av att hitta en bra planteringspunkt.

– Plantan ska sitta rakt och på rätt djup så att den får god syretillgång och värme. Här ska man inte underskatta noggrannheten! Rätt punkt är viktigare än att strikt hålla på avståndet mellan plantorna, planteringsförbandet.

På fuktiga och blöta marker bör plantan sättas något högre i terrängen för att inte riskera att drunkna och på torrare marker bör man sätta plantan något lägre för att ge den bättre tillgång till fukt. Plantan ska aldrig sättas längst ner i hålor, där samlas ofta vatten och frostrisken ökar.

Plantorna är i jorden, nu kan man slappna av! Nja, inte riktigt.

– Jag tycker att man kan kolla planteringen kontinuerligt om man har möjlighet. I annat fall efter en månad och sedan när vegetationen runt om har vissnat ner, då ser man lättare plantorna.

Ett stort problem är betesskador från viltet och snytbaggeangrepp, så kanske behöver du hjälpplantera i någon del av planteringen.

Tänk också på att inte plantera för nära lämnade naturvärdesträd. Tanken är att till exempel en lämnad ek ska få utvecklas fritt i flera hundra år utan att störas av skuggande grantoppar i kronan. Undvik också att plantera för nära stenmurar och stengrunder. Om en stor gran blåser omkull i framtiden så kan den förstöra delar av vårt kulturarv.

Var ute i god tid!

Det är alltså många moment att ta ställning till i hela föryngringsprocessen, och även om det är vanligast att skogsägarna samarbetar med ett skogsbolag och lejer ut största delen av sin plantering så är det ändå bra att ha koll på helheten.

– Mitt bästa tips är att vara ute i god tid – börja planera minst ett halvår innan. Ofta är det så att skogsägarna avverkar beståndet och är nöjda med det, och sedan skjuter man på beslutet om föryngringen. Är man ute i god tid så gör man det enklare för alla inblandade att göra ett riktigt bra jobb, det vinner din framtida skog på!

Foto: Örjan Henriksson

Foto: Örjan Henriksson

Text: Annsofie Öhman