Skötsel av lärk – inte som gran!

Inom ramen för Gallringsakademin på Sydved arrangerades en utbildning i skötsel av lärkskog för inköparna på distrikt Hässleholm. Platsen var Tönnersjöhedens försökspark i Simlångsdalen några mil utanför Halmstad.

Planteras ofta i stormspår

Det finns idag ungefär 650 000 m3sk lärk i Götaland som är under 35 år. Och det går att urskilja några toppar när plantering av lärk ökat, berättar Ulf Johansson som är försöksledare på Tönnersjöheden.

– Under 1960-talet kom hybridlärken för första gången in som alternativ efter stormfälld gran. Hög produktion och god kvalitet, tack vare den höga andelen kärnved, var tydliga argument. Nästa topp syntes under 1990-talet, för åkermarksplantering och i stormfälld gran. Inget går dock att jämföra med ökningen under 2000-talet efter stormarna Gudrun och Per.

– Den troliga anledningen är att skogsägaren vill skapa flexibilitet inför klimatförändringar och hitta alternativ till granen, säger Ulf Johansson.

1995 anmäldes 20 hektar för plantering och 1999 var det 150 hektar. Från 2005 till 2010 anmäldes i genomsnitt 750 hektar per år. Med ökade arealer och volymer krävs inte bara ökade skötselbehov, utan också mer kunskap om rätt skötsel.

Ljuskrävande pionjär

Ofta väljs goda granmarker i gynnsamma klimatlägen för plantering av lärk. Värt att tänka på är att plantan är känslig för frost. Marken bör inte heller vara för bördig och finjordsrik.

– Lärken erbjuder valmöjligheter i skötselinriktningen. Antingen kan man rikta in sig på en kort omloppstid, 30-40 år och volymproduktion, eller längre omloppstid för att försöka producera grovt virke av hög kvalitet, informerar Ulf Johansson.

Lärken är ett utpräglat pionjärträdslag och mycket ljuskrävande. Den har en snabb ungdomstillväxt och kulminerar i tillväxt tidigt.

– Lärken får inte stå för tätt – då tappar den tillväxt direkt. Skötseln är intensiv med täta och relativt hårda gallringar. Några generella gallringsmallar som för exempelvis gran finns ännu inte för lärk. Gör dock inte misstaget att plantera lärk och sedan sköta den som den vore gran! Följer du ett granprogram hinner du inte med, konstaterar han.

Osäkert marknadsläge

Några tumregler för lärkgallring går dock att urskilja. Det viktigaste är att lärken inte tål att stå i täta bestånd, för då hämmas tillväxten.

Förstagallring i lärk bör ske när beståndet är 11–13 meter. Det brukar innebära innan 15 års ålder. Gallringsintervallen bör sedan vara 3–6 år. Gallringsstyrkan bör ligga på omkring 30 procent i de första gallringarna och något svagare vid senare insatser.

Till lärkens kvalitetsfördelar nämns att den får en hög andel kärnved.

– Det är denna som framförallt ger virket fina egenskaper, det är exempelvis tåligt mot väder och vind. Det gör ju att virket ses som ett gott, giftfritt, alternativ till tryckimpregnerat virke, berättar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. En hög andel kärnved kan samtidigt ställa till det vid vissa kemiska processer i massaindustrin.

Det lär bli ökade volymer med tanke på all lärk som har planterats, men hur ser efterfrågan ut?
– Som det ser ut i dag så har virket potential, men ingen industri tar riktigt tag i taktpinnen, säger Anders Ehrenström. De användningsområden som idag finns, till exempel inredning och detaljer utomhus, blir inte riktigt så volymintensiva, utan då måste man i större grad in på konstruktions- och byggvirke.

Han menar att branschen står inför en stor utmaning att hitta användning för virket, då volymerna från skogen kommer öka varje år. Många av Gudrunhyggena som planterades med lärk står inför sin första gallring.

Samsyn i gallringsgänget

En viss oro för användning och avsättning till trots visar de flesta kalkyler positiva effekter av att komplettera markerna med lärk.

– Till stor del blir det så positiva utslag av att omloppstiden blir så kort. Du kan ju få ut två omloppstider lärk på en gran, förklarar Ulf Johansson.

"Snabbväxande, volym, gallringsintensivt. Det låter som om det skulle kunna vara ett perfekt trädslag för biobränsle", inflikar någon.

– Ja, lärken har ju något bättre värmevärde än tall och gran, så den fungerar bra som biobränsle, säger Anders Ehrenström. Utbildningens teoretiska inslag varvas med praktiska stämplingsövningar i lärkskogen. För att skapa en samsyn om lämpligt gallringsuttag och inriktning. Det blir tydligt att de teoretiska resonemangen även avspeglar sig i praktiken.

– Det är otroligt vilken fart och tillväxt lärken får när man går in och gallrar i rätt tid. Men att utgå från grantänk här skulle ju inte funka alls, säger inköpare Johan Ifverson och blickar upp i det skira barrskiktet.

– Lärken ska ses som komplement till gran och tall, inte konkurrent, avslutar Ulf Johansson.

Juni 2014