Skogsägare har olika mål med sin skog och vi vill utöka vår verktygslåda för att kunna erbjuda olika tjänster. Just nu ingår vi i flera forskningsprojekt för att lära oss mer om hyggesfri avverkning, berättar Helena Gålnander på Stora Enso.
Vad är då hyggesfritt skogsbruk? Enligt Skogsstyrelsen innebär det att skogen alltid ska vara trädbevuxen och att det inte ska uppstå några större kalhuggna ytor större än 0,25 hektar. Det är en definition som både Stora Enso och Sydved står bakom.
Kunskapsluckor om hyggesfritt
Ett hyggesfritt skogsbruk går ut på att avverkningen sker utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Fördelar med det kan vara att vissa arter, som marksvampar och marklavar, gynnas och att det fortfarande finns kvar skog som du kan vara i, även om delar av den är avverkad. Nackdelen som det ser ut idag är att produktionen och lönsamheten blir sämre.
– Men vi ser att hyggesfritt kan användas för att uppfylla andra mål än bara produktion. Metoderna utvecklas och vi har massor med kunskapsluckor som vi behöver fylla om olika typer av hyggesfri avverkning. Man kan också tänka sig att man som skogsägare väljer en kombination: att en del av skogen avverkas på ett traditionellt sätt, medan man testar hyggesfria metoder på andra delar, säger Helena Gålnander.
Sydved jobbar redan med hyggesfritt i form av ljushuggning, eller överhållen skärm som Skogsstyrelsen benämner det, i bokbestånd. Det är ofta det bästa sättet att föryngra bok på, enligt Sydved.
Nya skogsbruksmetoder testas
Stora Enso är involverade i flera forskningsprojekt om hyggesfri avverkning, ett av dem är Skogforsks projekt Adaptivt skogsbruk. Målet är att öka kunskapen och testa att implementera nya skogsbruksmetoder.
– I det här projektet ingår vi i ett brett samarbete mellan olika skogsföretag, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och olika intresseorganisationer, berättar Helena Gålnander.
Stora Enso Skog är ett av tio företag som är med i projektet. I den första delen har deltagarna pratat om förhoppningar, farhågor och vilka kunskaper som saknas när det gäller hyggesfria metoder. Nästa del har bestått i att deltagarna har planerat hur en hyggesfri avverkning ska gå till på varsitt område på Stora Enso Skogs mark utanför Mora i Dalarna. Metoderna som har använts är luckhuggning, korridorhuggning och plockhuggning.
Hyggesfritt på Gallringsakademin
Luckhuggning innebär att man i samband med en avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 hektar för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd i luckorna. Korridorhuggning är en successiv avverkning där träden avverkas i smala korridorer, där det sedan kan växa nya träd. Plockhuggning innebär att man avverkar spridda träd i skogen i takt med att de når avverkningsmogen dimension.
I augusti avverkades de olika områdena med de hyggesfria metoderna. Under hösten ska gruppen samlas igen för att diskutera resultatet.
– Nästa steg blir att Skogforsk samlar ihop alla diskussioner och resultat för att se hur det kan användas för att lära oss mer om och även kunna använda hyggesfria metoder, berättar Helena Gålnander.
Inom Gallringsakademin, som är Sydveds satsning för att driva utvecklingen i gallringsskogen, finns en påbyggnadskurs om hyggesfritt. Utbildningen sker i nära samarbete med lärare från Sveriges Lantbruksuniversitet och Tönnersjöhedens försökspark.
Föryngring under skärm testas
Ett annat projekt som Stora Enso Skog bidrar till är SLU:s storskaliga försök där man testar den hyggesfria metoden skärmställning. När man avverkar med skärmställning glesas beståndet ut till en skärm av stora träd och under skärmen växer nya träd upp antingen naturligt eller genom plantering. När det nya beståndet har vuxit upp kan man ta bort skärmen.
I forskningen som bland annat görs på Stora Ensos mark vill man testa hur föryngringen klarar sig i ett tallbestånd, beroende på hur många träd som lämnas vid avverkning med skärmställning. Man tittar också på skillnaden mellan naturlig föryngring och plantering under skärm och skillnaden mellan att markbereda och lämna marken orörd under en skärm.
Blädning bäst för gran och bok
Ytterligare en metod som testas är blädning, vilket innebär att man hugger bort de grövsta och största träden i skogen. Nya plantor växer i de gluggar som skapas.
Metoden ger en fullskiktad skog som har träd i alla olika höjdklasser från plantor till stora träd. Trädslag som gör sig bäst för blädning är träd som gynnas av skugga såsom gran och bok. På Stora Enso Skogs mark i Siljansfors i Dalarna finns ett av Sveriges äldsta blädningsförsök som följs upp kontinuerligt av SLU.
– I höst kommer vi lägga ut försök med blädning där och titta på möjligheten att ställa om en skiktad skog till blädningsskog som är fullskiktad, berättar Helena.
Det är med andra ord många forskningsprojekt på gång gällande hyggesfritt.
– Vi har inte alla svar ännu, men vi testar oss fram. Vi vill veta mer om hur man kan nyttja metoderna på bästa sätt. Det finns en stor efterfrågan och intresse för hyggesfritt och vi tror att det kommer efterfrågas ännu mer i framtiden, avslutar Helena.
