Inspiration / Djur och natur

Göingeget – kallades förr fattigmansko

Göingegeten kallades förr "fattigmansko" eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för att få mjölk och kött. Användes även som dragdjur till små kärror.

En mycket gammal lantras som ett tag antogs vara utdöd, men 1978 hittades två getter i Göingebygden i norra Skåne. Flera år senare fann man ytterligare en get av den gamla stammen i Blekinge.

Akut utrotningshotad

Från dessa getter härstammar den drygt 400 stora populationen som finns idag. Rasen beskrivs fortsatt som akut utrotningshotad. Tillsammans med jämtgeten och lappgeten är den här rasen den sista resten av de många lantrasgetter som en gång fanns i Sverige.

Färgen på Göingegeten varierar, men oftast är den vit, grå eller fläckig i vitt, grått eller beige. Enstaka djur kan bli helt svarta. Göingegeten är medelstor, en bock kan väga 80 kilo och geten är något mindre.

Användes som dragdjur

Geten kallades förr "fattigmansko" eftersom även fattiga familjer hade råd att hålla en get för att få mjölk och kött. Raggen från getterna blandades med fårull för att sticka strumpor; raggsockor. Getterna kunde också användas som dragdjur till små kärror av den som inte hade råd med häst eller oxe.

"Getapulien"

I Småland var getterna förr så vanliga att hela landskapet fick öknamnet Getapulien.

Text: David Söderlind