I detta fall i Hallands inland sprang inköparen på en modell äldre cykel lutad mot en tall. Av riset och mossan att döma har cykeln stått lutad mot tallen i flera års tid. Fantasin sätts i gång om hur den kom dit? Vems kan den vara och varför lämnades den där? Kanske bortglömd under svampplocket, nyttjad som tyst färdmedel under älgjakten och kvarglömd då stortjuren ledde jägaren åt ett annat håll. Eller en traditionsenlig punktering med efterföljande tanke: "Jag ställer den här och lagar den en annan gång..."
Hur som helst är en cykel eller för den delen annat skräp eller skrot inte biologiskt nedbrytbart och hör inte hemma i våra skogar, utan gör sig bäst på en återvinningscentral någonstans i landet.
Så nästa gång ni samlar släkten för att plocka svamp eller hugga årets julgran, ta då ett krafttag och samla ihop gammalt skräp och skrot som ni vet lfinns i era skogar.
Belöningen? Utöver en god insats för djur och natur, den där underbara känslan man får när man kör från tippen och tänker: "Det var inte så svårt, varför har jag inte gjort det tidigare?"
