Skogsbruk / Plantering

Fakta om plantering

Publicerad 2022-07-15

Plantering är den vanligaste och mest effektiva metoden för att få upp ny skog. Det ger föryngringen en snabb start på tillväxten, så att den står sig starkare mot konkurrerande vegetation.

Ett av de första viktiga besluten när du ska plantera är att välja rätt trädslag till rätt mark, det vill säga ståndortsanpassa.

  • Tall trivs bäst på svagare mark, där det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och fuktiga marker. OBS! Det är bara tall som ses som ett lämpligt trädslag på de absolut svagaste och torraste markerna.
  • På medelgoda marker kan en blandning av tall och gran vara det bästa valet.
  • I fuktiga svackor passar björk bättre än gran. Fundera därför på om du ska minska antalet granplantor där, och genom självföryngring låta björk bli dominerande.
  • På riktigt goda marker, till exempel lerjordar, kan man välja ek, lind eller asp.
  • På många marker är barrträd ett naturligt val, eftersom barr ofta ger bäst produktion, och det finns en god marknadsefterfrågan. Men, när man väljer trädslag kan man göra det utifrån andra värden än bara ekonomiska. Som till exempel rekreation eller jakt- och viltvård.

När ska man plantera?

Traditionellt väljer många skogsägare att plantera på våren, när tjälen har gått ur jorden och marken har blivit något uppvärmd. På områden där det brukar bli försommartorka är det bättre att vänta till hösten.

Olika typer av plantor

Det finns tre huvudtyper av plantor; täckrot, barrot eller en kombination av de båda, pluggplantan (kan också benämnas TePlus). Täckrotsplantor är det naturliga valet för många föryngringar, då den är enklast och snabbast att plantera.

Men, när du väljer planttyp, tänk på att den ska ha goda chanser att klara framtida vegetation på hygget. Bördiga marker kräver därför oftast lite större plantor. Barrot, som från början är kraftigare, eller pluggplantan, kan vara bra alternativ.

Täckrotsplantan
Täckroten är planterad i en behållare och har en jordklump med sig (en mix av jord och torv). Är en liten planta, och därmed mer känslig för angrepp av snytbaggen och konkurrens av vegetation än större plantor. Samtidigt gör jordklumpen att den har goda chanser att etablera sig relativt snabbt.

Täckroten är enkel att plantera, den sätts i jorden med hjälp av ett planteringsrör. För täckrot är det särskilt viktigt att marken är markberedd före plantering.

Barrotsplantan
Barroten odlas på friland och har frilagda rötter, som är känsliga för uttorkning. Är grövre än täckroten, och tål mer gnag från snytbaggen. Har vanligen odlats tre till fyra år och är därför stor nog att kunna konkurrera med annan vegetation på hygget. Passar väl vid plantering på bördigare marker. Barrotsplantor sätts med planteringsborr.

Pluggplantan
En kombination av barrot och täckrot. Plantan har först odlats i en kruka och sedan planterats om med rötterna fria. Är stor och grov som en barrot, medan rotsystemet etablerar sig som en täckrot. Den planteras med planteringsborr.

Foto: Örjan Henriksson

Foto: Örjan Henriksson

Rätt proveniens

När man beslutat sig för typ av planta ska man se till att plantan har rätt proveniens, eller härkomst. Fröets härkomst har stor betydelse för plantans tillväxt och frostkänslighet (påverkas av när plantan skjuter skott och invintrar). Med rätt proveniens så ökar chansen att plantan växer bra och klarar klimatet i just din skog.

Exempel:
Svenska plantor med härstamning från Bottenviken är anpassade till norrländskt klimat. Då dessa börjar växa efter de första vårdagarna och invintrar efter den första frosten, blir de lätt frostskadade och har svårt att utnyttja tillväxtsäsongen under hösten.

Plantor med sydostproveniens, härkomst från Baltikum och Vitryssland, är bättre anpassade för klimatet i södra Sverige och kan därför bättre garantera tillväxt.

Hur många plantor behövs?

Det varierar beroende på hur bördig eller karg marken är, men en fingervisning är cirka 2500 plantor per hektar på bördig mark i södra Sverige. Räkna då med att det ska vara cirka 2 meter mellan varje planta (planteringsförband).

Ett högre plantantal ökar möjligheten att få upp en jämn skog med hög kvalitet av det trädslag som planteras. Ett lägre antal plantor innebär att man behöver förlita sig på en viss självföryngring för att inte få för glesa bestånd med sämre kvalitet.Tips! Det är viktigare att välja rätt planteringspunkt än att strikt hålla på planteringsförbandet!

Hantering av plantor före plantering

Plantor är en färskvara. När du har fått plantorna och de har tinats upp bör du plantera snarast. Förvara plantorna svalt eller i skugga under tiden, och håll dem fuktiga. Rötterna är känsliga för uttorkning.

Torra täckrotsplantor kan du vattna försiktigt i skuggan. Barrotsplantor och pluggplantor sänks vid behov ned i en vattenbalja. Man kan även jordslå barrotsplantorna.

Hantera plantorna varsamt. Barrotsplantor och pluggplantor levereras i säck – släng inte med säckarna eller stapla dem på varandra. Täckrotsplantor levereras i kassetter eller pappkartonger – följ anvisningarna.

Barrotsplantor och pluggplantor är extremt känsliga för solljus, om finrötterna exponeras så dör de direkt, vilket försvårar etableringen.

Välj rätt planteringspunkt!

Plantan ska sitta rakt och på rätt djup. I de flesta fall bör planteringspunkten vara högt belägen, så att plantan får god syretillgång och värme. Det minskar också risken för drunkning.

Plantan bör sättas i ren mineraljord, 1–2 decimeter från humuskanten, för att minska risken för snytbaggeangrepp.

Barrotsplantan ska planteras på samma djup som den var på plantskolan. För täckrotsplantan gäller att rotklumpens överdel ska vara 1–2 centimeter lägre än humustäcket eller mineraljorden.

På hyggen som inte markbereds är det ännu viktigare att välja högt belägna planteringspunkter.

Foto: Ludwig Björkman

Foto: Ludwig Björkman

    Hur många plantor hinner jag sätta på en dag?

  • Det beror på typen av planta. Barrotsplantor och pluggplantor tar längre tid. Ett proffs hinner sätta 1000–1200 per dag. Lekmannen hinner kanske med 500.

    Täckrot går snabbare. Proffset sätter över 2000 plantor per dag, en lekman borde hinna med runt 1000.

    Men, börja med att fundera över hur mycket tid du har möjlighet att avvara till att själv plantera. Det är viktigt att planteringen inte drar ut på tiden, då plantorna lätt torkar ut om du inte får dem i marken snabbt.

    Höstplantering

  • På de flesta granmarker kan man plantera både under vår och höst, i princip fram tills det blir tjäle.

    Undvik höstplantering på finjord rika eller fuktiga marker, på grund av risken för så kallad uppfrysning. Det vill säga när marker som håller mycket vatten fryser och tjälen lyfter upp plantor som inte hunnit rota sig. I värsta fall lyfts plantan upp helt och hållet så att den är liggande på marken när våren kommer.

    Höstplantering ger bra förutsättningar för god rottillväxt och snabb etablering. Plantorna står beredda att börja växa direkt på våren.

Text: Annsofie Öhman